Vi pratade om bröllop i juni, vi fokuserade på att hinna fixa allt till oktober. Då skulle vi gifta oss, samma helg som vår årsdag. Den 3 oktober. Den dagen är förbi, det blev inget bröllop. Varför? 
Den 7 juli, hade jag gått med en känsla i kroppen hela dagen. Jag kände inte igen den, det är verkligen en konstig känsla att inte känna igen sin kropp. Jag ska inte ljuga, vi har försökt att skaffa barn men snarare haft tanken ”det sker när det sker”. Så det var inte så att jag tänkte att det var helt omöjligt och det var inte första gången som jag skulle ha tagit ett graviditetstest. Min mens hade varit helt knäpp efter p-pillerstopp så många gånger var det pga det som gjorde att jag misstänkte tidigare. Men inte denna gång.
Jag tittar på testets fönster, som några gånger tidigare, vinklar det för att jag alltid inbillat mig att man kanske ser något bättre då. Inte för att det har hjälpt tidigare. Men denna gång ser jag något framträda efter ca 3 sekunder. Det är inte bara ett streck, det är något tvärsöver det strecket också.
Man kan alltid försöka fantisera om hur man ska reagera i olika situationer. Jag har alltid föreställt mig lyckan, glädjen, springa till älsk om han var hemma och ringa om han var borta på jobb. Men det var inte så jag reagerade, lyckan var där x1000000, samma med glädjen. Men tårarna som strömmade ner för mina kinder var helt utom kontroll, jag bara grät. De känslor jag kände rymdes inte i min kropp, jag kände praktiskt taget hur min kropp fylldes från tårna till huvudets topp. Jag var alldeles full att lycka, glädje och värme. Kunde inte bara ta ett test, jag trodde helt enkelt inte på det. Så jag var tvungen att ta ännu ett, men ett digitalt ( inte för att det gjorde det hela mer verkligt för det, fortfarande overkligt faktiskt 
)
Det är en sak att få ett plus på en sticka, det är fortfarande ganska abstrakt på något vis. Men att få orden ”gravid” samt veckor på en display gör det hela till något helt annat. Åh HERREGUD! ❤
Dock var älsk på jobb och jag, som tidigare trodde att jag skulle ringa, ångrade mig. För mig är det inget att ta på telefon, jag ville se hans reaktion och känna känslorna tillsammans med honom. Jag trodde dessutom att han inte skulle klara av att jobba klart veckan så jag bestämde mig för att vänta med att berätta tills han kom hem. Jag skyndade mig att beställa en body där det står ”I ❤ mum & dad” på samt en gosekanin. Jag la bodyn på kaninen och dessa två i en glossybox som det står Love på. Denna slog jag sedan in.
Jag är ju en person som suger på att hålla presenter hemliga, jag brukar vilja ge ledtrådar osv. Det var svårt att hålla en sån här stor grej hemligt för min kärlek, så därför talade jag om att han skulle få ett paket när han kom hem och för att vilseleda honom så sa jag att jag hade köpt en grej men att den inte var dyr. För då skulle han aldrig misstänka att det var ett mirakel i min mage.
Han kom inte hem förrän klockan 4 på natten men jag hade inga problem att hålla mig vaken kan jag tala om haha. Jag hade även ställt upp min kamera på byrån i tv-rummet och började spela in i hemlighet redan när han kom in genom dörren. Videon blev 12 minuter lång då det tog sån tid för han att sätta sig ner haha. Jag gav han paketet och han öppnar, läser texten på bodyn och ser kaninen. Han säger ”är det där vår bebis”, haha, helt lost. Sen ser han att jag börjar få tårar i ögonen och då frågar han om jag är gravid varpå jag ger honom ett gravtest som jag tog strax innan han kom hem
Jag citerar videon: ”Är DU gravid? NÄÄ? Är du seriös? Är du allvarlig? Men gumman”. Vi sitter och kramas i säkert 30 minuter, utan att skämta! Trots att klockan var närmare 5 så var ingen av oss trött, konstigt va?! haha. Vi låg sedan och pratade läääänge i soffan, om vårt underbara mirakel, vårt frö i magen!
Jag går in i vecka 21 på torsdag, jag har alltså gått halva tiden och vi har sett vårt mirakel två gånger. Det är fortfarande overkligt, att jag faktiskt har en underbar liten människa i min mage som växer och gror. Någon som kommer bli så djupt älskad av många, framför allt av mig och älskling! Redan nu existerar inte vi för någon annan än för dig, älskade lilla du! Vi är så spända på vem du är! Så älskad, redan från första stund! Fy tusan så jag längtar till mars, året 2016 kommer garanterat att slå alla år hittills, någonsin i mitt liv! Jag är så lycklig, vi är så lycklig! Jag gör allt för dig vårt lilla frö! ❤
Jag har skrivit en blogg från den dagen jag fick plusset, dock på en annan bloggportal. Jag är relativt osäker på om jag vill ge ut den, men jag har ingen aning om varför jag är osäker på det. Jag måste ta ett beslut om hur jag vill göra, jag älskar ju att blogga och skriva. Jag får se hur jag gör!
